arenadikulladal.se © 2010 

Tiden 1400-talet till 1700-talet

1400-talet

Lite från Sverige

Maktkamp pågår mellan de som stöder Kalmarunionen och de som vill att Sverige ska vara en oberoende stat. Karl Knutsson Bonde regerar 1448-1457. Därefter kommer unionskungen Kristian I 1457-1464. Karl Knutsson återtar makten från 1464 till sin död 1470.

Kalmarunionen sägs inte upp utan Sten Sture den äldre regerar som riksföreståndare 1470-1503, med ett kort avbrott då unionskungen Hans regerar (1497-1501). År 1471 kommer Kristian I till Stockholm med sin flotta för att återföra Sverige till unionen, men i slaget vid Brunkeberg blir han slagen av Sten Stures trupper.

År 1477 grundas Uppsala universitet som är Nordens äldsta. 1489 invigs Bernt Notkes staty S:t Göran och draken i Storkyrkan i Stockholm. I slutet av 1400-talet trycks de första böckerna i Sverige.

Det är på 1400-talet som man börjar göra längre sjöresor. Man söker sig sakta ner efter Afrikas kust. Naturligtvis var drivkraften bakom dessa resor att göra upptäckter som man kunde tjäna pengar på. Oftast var det de europeiska kungahusen och adeln som finansierade/betalade dessa resor. Det som hägrade mest var att man skulle finna guld.

Christofer Columbus, född 1451 i Genua död 20 maj 1506 i Spanien, var en genovesisk (från Genua) upptäckare och köpman som med stöd från spanska kungaparet, kung Ferdinand II av Aragonien och Isabella av Kastilien, gav sig iväg över Atlanten för att finna sjövägen till Indien. Columbus nådde Amerika år 1492. Han trodde då att han hade hittat en västlig väg till Indien och befolkningen i Amerika kom därför att kallas indianer. Upptäckten markerar början av den europeiska koloniseringen av Amerik

Renässansen börjar i Italien.  Leonardo da Vinci gör vetenskapliga iakttagelser rörande proportionslära, perspektiv, optik, anatomi, geologi och uppfinningar som kanonen, stridsvagnen, en dykardräkt och flygmaskiner.  Den tysk-svenske målaren Albertus Pictor målar fresker i ett trettiotal kyrkor i mellersta Sverige under seklets sista decennier.

I Kina härskar Mingdynastin och i Mexico expanderar det Aztekiska riket.

Perserna gör uppror mot sina turmeniska herrar. Ismail Safi blir shah. Hans ätt kommer att regera i Persien i cirka 250 år.

1410 - Polen-Litauen, som är allierat med flera östeuropeiska länder, besegrar Tyska orden och flera andra västeruropeiska länder i slaget vid Tannenberg, ett av medeltidens största fältslag.

1417-1424 - Brunelleschis mästerverk, kupolen till domkyrkan Santa Maria del Fiore i Florens, byggs.

 

1417 - Den stora schismen mellan påvedömena i Avignon och Rom tar slut när Martin V väljs till påve i Rom.

 

1419 - Husiterkrigen utbryter mellan anhängare till reformatorn Jan Hus och den böhmske kungen, som stöds av påven, och varar till 1436.

 

1420 - Palatset Den förbjudna staden i Peking står färdigt.

 

1424 - Masaccio börjar sitt arbete med freskerna i Capella dei Brancacci i kyrkan Santa Maria del Carmine i Florens.

 

1429 - Jeanne d'Arc leder de franska trupperna, när de befriar Orléans från engelsmännen under hundraårskriget.

 

1434 - Engelbrekt Engelbrektsson leder ett uppror mot unionskungen Erik av Pommern i Bergslagen och Dalarna, vilket snart sprider sig till hela Sverige.

 

1435 - Uppsala domkyrka står färdig, efter att man har byggt på den sedan 1200-talet.

 

1435 - Vid Arboga möte väljs Engelbrekt till svensk rikshövitsman.

 

1436 - Den italienske arkitekten Leon Battista Alberti ger ur boken Della Pittura, den första beskrivningen av perspektivisk återgivning, bland annat centralperspektivets teoretiska uppbyggnad

 

1445 - Johannes Gutenberg uppfinner den första europeiska använbara tryckpressen (omkring detta år).

 

1448 - Karl Knutsson väljs till svensk kung vid Mora stenar.

 

1450 - Den franske konstnären Jean Fouquet (1420–1481) målar Madonna med änglar.

 

1452 - Karlskrönikan, en svensk rimkrönika och propagandaskrift beställd av Karl Knutsson, är färdigskriven.

 

1453 - Hundraårskriget mellan England och Frankrike, som har varat sedan 1337, tar slut.

 

1453 - Bysantinska riket, som är den sista resten av det 753 f.Kr. grundade Romerska riket, går under när Konstantinopel den 29 maj faller i osmanernas händer. Detta befäster Osmanska rikets makt samt innebär slutet för sidenvägen som handelsväg mellan Europa och Asien.

 

1453Johann Gutenberg konstruerar  en tryckpress med lösa typer (bokstäver). En stor mängd texter som tidigare bara funnits i olika handskrifter blir kritiskt granskade och tryckta.

1453-Donatellos stora ryttarstaty i brons reses i Gattamelata i Italien . 

1455 - Gutenbergs bibel, den första tryckta översättningen av Bibeln till latin, den så kallade Vulgata, utges.

 

1456 - Den franske poeten François Villon publicerar sina ballader på franska och inte på latin, som är brukligt.

 

1455-1485 - Det engelska inbördeskriget rosornas krig rasar mellan de engelska adelsätterna York och Lancaster.

 

1469 - Giftermålet mellan Ferdinand II av Aragonien och Isabella I av Kastilien leder till Spaniens enande.

 

1471 - Sten Sture den äldres självständighetsivrande parti besegrar den danske unionskungen Kristian I:s här i slaget vid Brunkeberg den 10 oktober.

 

1480 - Hieronymus Bosch ( 1450–1516) färdigställer målningen De sju dödssynderna.

 

1484 - Bernt Notke påbörjar arbetet av statyn S:t Göran och draken i Storkyrkan i Stockholm.

 

1485 - Sandro Botticellis målning Venus födelse är färdig.

 

1485 -  I England kämpar husen York och Tudor om makten i ett inbördeskrig som kallas rosornas krig. Henrik VII av huset Tudor blir kung .

 

1486 - Den italienske filosofen Giovanni Pico della Mirandola ger ut Tal om människans värdighet. Texten brukar kallas "renässansens manifest".

 

1486-Botticelli målar "Venus födelse" 

 

1492 - Judarna utvisas ur Spanien.

 

1492 - Christofer Columbus kommer som den förste europén på 500 år till Amerika, när han försöker finna en sjöväg till Indien och Kina.

 

1492 - Der Erdapfel (Jordäpplet), världens äldsta ännu bevarade jordglob, tillverkas av den tyske navigatören och geografen Martin Behaim. Amerikanska kontinenten finns inte med och den eurasiatiska är kraftigt förstorad

 

År 1492 sluter England fred med Frankrike i det så kallade hundraårskriget

 

1494 - Tordesillasfördraget undertecknas av Spanien och Portugal. Fördraget bestämmer gränserna mellan ländernas utomeuropeiska besittningar.

 

1497-1499 - Vasco da Gama genomför sin första resa till Indien.

 

 når Kalkutta i Indien 1498

1498 - Leonardo da Vinci målar fresken Nattvarden.

 

1499 - Slaget vid Zonchio, ett av många slag mellan Osmanska riket och Republiken Venedig, utkämpas. Det är det första sjöslaget där kanoner används.

 

År 1499 gör sig Schweiziska edsförbundet fritt från det tyska riket. Det dröjer dock fram till 1648 innan självständigheten erkänns i alla länder.

 

1499 - Borgen Glimmingehus i Skåne börjar byggas.

1500-talet

1500-talet räknas till epoken Renässansen som varade från 1300-talets slut till 1600-talets början. Vid 1500-talets mitt uppstår den virtuosa och nyckfulla stilen manierismen som förebådar barocken.  Under seklet byggs flera slott i Loiredalen i Frankrike, bland annat Château de Chambord, Château de Villandry och Château d'Azay-le-Rideau

1500 - Christofer Columbus gör sin tredje resa till Amerika och Pedro Álvarez Cabral upptäcker Brasilien.

 

1502 - "Gyllene horden", de mongolska khanaten, förlorar slutligen sin makt över Ryssland.

 

1502 - Färdigställer Pieter Bruegel d.ä.. målningen Dödens triumf.

 

1504 - Hieronymus Bosch färdigställer triptyken Lustarnas trädgård.

 

1505 - Leonardo da Vinci målar La Gioconda, mer känd som Mona Lisa.

                                    Bild från Louvren 2010 av Arena Di Kulladal

1507 - Albrecht Dürer gör diptyken Adam och Eva.

 

1510 - Michelangelo arbetar med målningarna i taket på Sixtinska kapellet i Vatikanen.

                    Freskerna i sixtinska kapellet 

1512 - Copernicus skriver uppsatsen Commentariolus som placerar solen och inte jorden i centrum av solsystemet.

 

1513 - Machiavelli ger ut boken Il Principe (Fursten).

 

1516 - Erasmus av Rotterdams sammanställning av Nya testamentet på grekiska, Textus Receptus, ges ut. Den blir grunden för Luthers tyska översättning och därpå Olaus Petris översättning till svenska.

 

1516 - Den engelske filosofen Thomas Moore ger ut boken Utopia.

 

1517 - Martin Luther offentliggör sina teser med kritik av kyrkan och avlaten, vilket inleder reformationen.

1519 - Magellan ger sig ut på historiens första världsomsegling. Han avlider dock under färden och det blir andremannen Juan Sebastián Elcano som 1522 återkommer till Spanien.

 

1520 - Bramantes lilla tempel Tempietto i Rom står färdigt

 

1521 - Gustav Vasa inleder ett uppror mot Kristian II.

1523 - Gustav Vasa väljs till kung den 6 juni.

 

1525 - Biblioteket Biblioteca Medicea Laurenziana i Florens ritat av Michelangelo börjar byggas.

 

1526 - Nya testamentet utkommer på svenska, översatt av Olaus Petri.

 

1526 - Osmanerna besegrar Kungariket Ungern i Slaget vid Mohács.

 

1527 - Reformationen börjar i Sverige.

 

1528 - Andrés de Urdaneta blir den andre mannen som seglar jorden runt.

 

1529 - Osmanerna besegras av Österrike vid Belägringen av Wien.

 

1530 - Den engelska kyrkan bryter med påven och katolska kyrkan och Henrik VIII blir engelska kyrkans överhuvud.

 

1534 - Den katolska Jesuitorden grundas av Ignatius av Loyola.

 

1534 - Osmanerna intar Bagdad.

 

1534 - Martin Luthers tyska översättning av hela Bibeln utges.

 

1534 - François Rabelais ger ut den obscena och satiriska romanen Den store Gargantuas förskräckliga leverne.

 

1539 - Olaus Magnus karta över de de nordiska länderna, Carta marina, trycks i Venedig.

 

1541 - Gustav Vasas bibel, alla bibelns böcker översatta till svenska, utkommer

 

1541 - Osmanerna intar Buda (nuvarande Budapest).

 

1543 - Portugiserna blir de första européerna som anländer till Japan.

 

1543 - Andreas Vesalius anatomiska verk De humani corporis fabrica libri septem (Sju böcker om människokroppens uppbyggnad) utkommer.

 

1543 - Copernicus publicerar De revolutionibus orbium coelestium där han förklarar sin heliocentriska världsbild som har solen i centrum.

 

1545 - Motreformationen inleds av den katolska kyrkan efter Tridentinska mötet.

 

1545 - Gripsholms slott är färdigtbyggt, arbetet på andra Vasaslott, bland annat Kalmar slott och Vadstena slott, pågår.

 

1547 - Ivan IV, "Ivan den förskräcklige", blir Rysslands förste tsar.

 

1548 - Regeringen i Mingdynastins Kina förbjuder utländsk handel och stänger alla hamnar.

 

1550 - Mongolerna intar Peking.

 

1550 - Palladio ritar sina beundrade villor i Vicenza i Italien.

 

1555-1561 - Vasilijkatedralen i Moskva byggs.

 

1555 - Nostradamus publicerar sina profetior i boken Les Propheties.

 

1558 - Elisabeth I efterträder sin syster Maria I på Englands tron.

 

1558 - Camera Obscura används för första gången i Europa av Giambattista della Porta.

 

1562-1598 - De franska religionskrigen utkämpas mellan katoliker och hugenotter (protestanter).

 

1563 - Pest utbryter i England och enbart i London dör cirka 20 000 personer.

 

1563-1570 - Nordiska sjuårskriget utkämpas mellan Sverige och Danmark.

 

I augusti månad år 1563 gick Danmark och Sverige i krig med varandra. Ett krig med förödande konsekvenser tog sin början.

Det var den danske kungen Frederik II som förklarade Sverige krig. Hans planer var att erövra Sverige bit för bit, från söder till norr. En av de bakomliggande orsakerna till kriget var att Danmark ansåg att deras ledande position i Norden var hotad.

Danskarna och svenskarna möttes såväl till sjöss som på land i kriget. Till sjöss hade svenskarna övertaget, den svenska flottan visade sig vara bättre än den danska.

Under den svenske amiralen Klas Kristersson Horn, en ypperlig sjöofficer, besegrades danskarna år 1564 utanför Ölands norra udde. År 1565 stod ett sjöslag vid Bornholm, och även där blev danskarna besegrade.

Striderna på land var mer jämna. En taktik som båda länderna använde sig av, för att försvåra för motståndare, var att härja gränsområdena. Genom att skövla och förstöra områden på fiendens ”hemmaplan” så förstörde man motståndarens möjlighet till försörjning.

Detta innebar att gränslandskapen blev illa åtgångna i kriget. Inledningsvis drabbades Halland och Blekinge hårt, men senare blev även Skåne hårt drabbat. Redan samma år som kriget började lyckades danskarna erövra Älvsborgs fästning efter en kort belägring. Svenskarna hade nu mist sin enda hamn åt Västerhavet.

Samtidigt låg det en dansk-lybsk flotta i Öresund och blockerade alla förbindelser söderut. Men svenskarna var inte utan framgångar. Under ledning av den svenske kungen Erik XIV gjorde de flera anfall mot Halland och Bohuslän.

Ett viktigt mål var Varbergs fästning, som skulle ge dem tillgång till Västerhavet. Det dröjde dock två år innan svenskarna, år 1565 intog staden och fästningen med en stor anfallsstyrka. Svenskarna höll sedan den viktiga fästningen i fyra år innan danskarna i slutskedet av kriget återerövrade Varbergs fästning.

Massakern i Ronneby 1564

Medan stridigheterna kring fästningen i Varberg pågick, så bedrevs härjningståg och ödeläggelse i övriga gränslandskap. Bland annat intogs år 1564 Ronneby i Blekinge under den svenske kungens befäl.

Den svenska styrkan på 5000 man plundrade staden och massakrerade invånarna. Kung Erik själv omtalade att vattnet i Ronnebyån var rött av blod från nerhuggna människor.

Även Skåne drabbades i detta skede av kriget när en svensk offensiv från södra Halland ledde svenskarna ända ner till Ängelholm år 1565.

Danskarna lät sig dock inte nedslås utav detta utan lyckades under vinter 1567 ta sig långt upp i Sverige, anförda av överbefälhavaren för de danska trupperna, Daniel Rantzau. Inte förrän danskarna nådde långt upp i Östergötland tvingades de vända p.g.a. brist på folk och krigsmaterial.

Svenskarna stod i detta läge något förlamade. Deras kung, Erik XIV, var nämligen oförmögen att föra sina trupper eftersom han drabbats av sinnessjukdom. År 1568 störtades Erik från tronen av sin bror Johan, sedermera Johan III, som slutförde kriget.

Det var under denna sista tid av kriget som Skåne framförallt drabbades. Under oktober månad 1569 brändes och skövlades byar och städer i östra Skåne. Efter att Åhus och Vä plundrats tog sig svenskarna ända ner till Ystad, som också fick utstå plundringar. Som hämnd mot svenskarnas tilltag anföll danskarna Växjö, där såväl staden som domkyrkan brändes.

Danmarks armé bestod, till skillnad från den svenska, till stor del av legotrupper. Ofta var det män från andra länder som stred för Danmarks räkning mot betalning. Detta var ett dyrt sätt att föra krig på. Sverige hade däremot, sedan en kort tid tillbaka, börjat bygga upp en egen inhemsk krigsmakt, vilket i längden inte blev så kostsamt.

Fredsförhandlingar inleddes 1568

Efter flera års utnötningsstrider inleddes fredsförhandlingar år 1568. Men först två år senare slöt man fred. Då var båda länderna utmattade efter det långa kriget.

Det Nordiska sjuårskriget var ett fruktansvärt rått krig där båda länderna systematiskt strävade efter att plundra och förstöra så mycket som möjligt.

Freden i Stettin 1570 innebar att Danmark behöll Älvsborgs fästning som pant mot en lösensumma på 150000 daler, som svenskarna skulle betala inom tre år. Denna så kallade Älvsborgs första lösen, medförde att svenskarna tvingades betala en slags förmögenhetsskatt för att den svenska staten skulle få ihop pengar.

Det Nordiska sjuårskriget var ett fruktansvärt rått krig där båda länderna systematiskt strävade efter att plundra och förstöra så mycket som möjligt.

Detta drabbade naturligtvis den civila befolkningen, framförallt de som bodde i gränslandskapen mellan Danmark och Sverige. Plundring, skövling och mördande slog skoningslöst mot oskyldiga människor.

1566 - Spansk-nederländska kriget börjar. Under kriget, som pågår till 1648, blir Nederländerna självständigt.

 

1570 - Den italienske arkitekten Palladio ger ut sitt epokgörande verk I quattro libri dell'architettura (Fyra böcker om arkitekturen).

 

1573 - Tycho Brahes De nova et nullius ævi memoria prius visa Stella ges ut i Köpenhamn.

 

1570-1583 - Livländska kriget utkämpas mellan Ryssland och Danmark-Norge, Sverige, Litauen och Polen.

 

1570-1595 - Nordiska tjugofemårskriget utkämpas mellan Sverige och Ryssland

 

1571 - Påven Pius V bildar Heliga ligan som en allians mot Osmanska riket.

 

1571 - Slaget vid Lepanto, utanför Greklands västra kust, utkämpas mellan Heliga ligan och Osmanska riket.

 

1577-1580 - Francis Drake genomför sin världsomsegling.

 

1580 - De två första delarna av Montaignes Essais (Essäer) ges ut.

 

1582 - Påven Gregorius XIII låter införa den Gregorianska kalendern i katolska länder.

 

1585-1608 - Engelsk-spanska kriget utkämpas på båda sidor om Atlanten.

 

1588 - Engelska flottan lyckas stoppa spanska armadan i Engelska kanalen.

 

1592 - William Shakespeares drama Rickard III skrivs och uppförs och följs av Så tuktas en argbigga (1593), Romeo och Julia (1594) och andra dramer.

 

1598 - Hertig Karl besegrar Sigismund i slaget vid Stångebro

 

1599 - Caravaggio målar Matteus kallelse.

1600-talet

Upplysningstiden inleds.  De franska dramatikerna Molière, Racine och Corneille präglar 1600-talets teater; Molière med sina komedier, Racine och Corneille med tunga tragedier.

Den naturvetenskapliga revolutionen får sitt genombrott. Barocken är den dominerande stilriktiningen under seklet.

Konstnärer

Caravaggio (1571-1610), italiensk konstnär.

 

Frans Hals (1580-1660), holländsk målare.

 

George de la Tour (1593-1652), fransk konstnär.

 

Poussin (1594-1665), fransk målare.

 

Bernini (1598-1680), italiensk skulptör och arkitekt.

 

Borromini (1599-1667), italiensk konstnär och arkitekt.

 

Velázquez (1599-1660), spansk målare.

 

Rembrandt (1606-1669), holländsk målare.

 

Ruysdael (1628-1682), holländsk målare.

 

Vermeer (1632-1675), holländsk målare.

Kompositörer

Monteverdi (1567-1643) Oper

 

Lully ( 1632-1687) Fransk-italienare

 

Buxtehude ( 1637 - 1707) Tysk-dansk

 

Purcell ( 1659-1695) Engelsman

 

Bach (1685-1750)  Tysk

1602 – Holländska Ostindiska Kompaniet grundas. Vid denna tid inleds Hollands guldålder som varar hela seklet.

 

1605 – Första utgåvan av Cervantes pikareskroman Den snillrike riddaren Don Quijote av La Mancha utkommer.

 

1609 – Johannes Kepler publicerar sitt epokgörande verk i astronomi, Astronomia nova (Ny astronomi), baserat på Tycho Brahes forskning om planeternas elliptiska rörelser.

 

1613 – Den stora oredans tid är över i Ryssland och släkten Romanov tillträder tronen. De kommer att härska över Ryssland i över 300 år, fram till 1917.

 

1618–1648 – Trettioåriga kriget utkämpas i Europa.

Trettioåriga kriget 1618 - 1648

På 1600-talet var det tyskspråkiga området i Europa ett lapptäcke av hundratals stater, men alla regenter lydde under den katolske kejsaren i Wien. Från mitten av 1500-talet hade många av dessa stater blivit protestantiska. De ville inte ha påven som kyrkans ledare eftersom de tyckte Martin Luthers lära, protestantismen, var bättre. 

Det tyska riket splittrades. Kejsaren ville öka sin makt över de tyska staterna och tvinga de som blivit protestantiska att åter bli katolska. Protestanterna förenade sig i en union. Även katolikerna förenade sig, denna förening kallades för ”ligan”.

År 1618 gjorde protestanterna i Böhmen uppror mot den nye kejsaren Ferdinand II. De kastade ut två av kejsarens sändebud från ett fönster från kungaborgen i Prag. Det blev för mycket för Ferdinand II och därmed bröt kriget ut.

Kejsaren besegrade först upprorsmännen i Böhmen med hjälp av styrkor från Spanien. Spanien vände sig sedan mot Holland. Holland hade en stark ställning i Östersjön. Därför drogs även andra länder kring Östersjön in i striderna. Polen stödde Spanien. England och Danmark allierade sig med Holland. År 1629 tvingades Danmark att sluta fred. Kriget närmade sig därmed Sverige. Kejsarens trupper började marschera upp mot Sveriges erövringar i Polen. Då bestämde Gustav II Adolf att Sverige skulle ingripa i kriget. 1630 besegrade en stor svensk armé, ledd av Gustav II Adolf, kejsarens armé vid Breitenfeld i Tyskland.

År 1632 hade den svenska armén och den kejserliga samlats till strid utanför den tyska staden Lützen. Dimman låg tät. Den svenska armén vann slaget men kungen, Gustav II Adolf, dog. Gustav II Adolfs enda barn, Kristina, var bara ett barn när pappan dog och kriget i Tyskland sköttes i fortsättningen av Rådets mäktigaste man, Axel Oxenstierna.

Det katolska Frankrike blev alltmer indraget i kriget. Den franske kungen var rädd för att kejsaren skulle bli för mäktig om han la under sig hela Tyskland.  Därför allierade sig det katolska Frankrike med det protestantiska Sverige. Svenskar och fransmän vann därefter många segrar.

Svenskarna passade dessutom på att invadera det protestantiska Danmark och tvinga dem till en dyr fred i Brömsebro. Jämtland, Härjedalen och öarna Gotland och Ösel blev svenska områden. 

Trettioåriga kriget var mycket grymt. Befolkningen tvingades betala höga skatter till både kejsarens arméer och den svenska armén. Soldaterna plundrade och härjade i byar och städer.

Den svenska armén vann många viktiga segrar i kriget. Freden förhandlades fram i staten Westfalen och kom därför att kallas Westfaliska freden. Sverige fick stora landområden i Tyskland och blev en stormakt i Europa.

1624 – Kardinal Richelieu blir den franske kungen Ludvig XII:s försteminister (motsvararande dagens premiär- eller statsminister).

 

1625 – Nieuw-Amsterdam, sedermera New York, grundas av Holländska Ostindiska Kompaniet.

 

1626 – Peterskyrkan i Rom invigs.

 

1628 – William Harvey beskriver blodomloppet i Exercitatio anatomica de motu cordis et sanguinis in animalibus (Om hjärtats och blodets rörelser).

 

1632 – Gustav II Adolf stupar i slaget vid Lützen. Kristina blir drottning av Sverige.

 

1632 – Galileo Galilei ger ut boken Dialog om de två världssystemen där han bekräftar Copernicus heliocentriska världsbild. Boken skapar skandal och leder till att han ställs inför inkvisitionen.

 

1637 – Descartes filosofiska sats Cogito, ergo sum ("Jag tänker, alltså finns jag") ingår i Descourse de la mèthode som ges ut detta år.

 

1639–1651 – Trekungakrigen mellan Skottland, Irland och England utkämpas.

 

1642–1651 – Engelska inbördeskriget utkämpas och Oliver Cromwell utropar republiken Commonwealth of England samt låter halshugga kungen Karl I 1649.

 

1642 – Kardinal Jules Mazarin efterträder Richelieu som Ludvig XIII:s och sedermera Ludvig XIV:s försteminister.

 

1644 – Manchuerna invaderar Kina vilket blir slutet på Mingdynastin. Den efterföljande manchudynastin Qing regerar till 1911.

 

1648 – Westfaliska freden avslutar trettioåriga kriget.

 

1651 – Arkitekten François Mansart, som har gett namn åt det brutna mansardtaket, ritar bland annat Chãteau de Maisons-Laffitte.

 

1652 – Kapstaden i Sydafrika grundas av Holländska Ostindiska Kompaniet.

 

1652–1654 – Det första engelsk-holländska kriget utkämpas och blir ett av flera krig mellan England och Holland under seklet. Krigen gäller kontrollen över haven, handeln och kolonierna.

 

1653 – Mausoleet Taj Mahal i Agra i Indien är färdigbyggt.

 

1654 – Drottning Kristina abdikerar och konverterar till katolicismen. Därmed blir Karl X Gustav Sveriges kung.

1655 – Kungliga slottet och stadshuset i Amsterdam står färdigt. Arkitekt är Jacob van Campen

 

1656 – Christiaan Huygens tar patent på pendeluret. Senare presenterar han en avhandling om vågrörelser med den så kallade Huygens princip.

 

1658 – Karl X Gustav tågar med sina trupper över de danska Bälten under kriget med Danmark. En månad senare undertecknas freden i Roskilde, där Sverige erövrar stora landområden från Danmark.

1658 – Georg Stiernhielm, "den svenska skaldekonstens fader", låter trycka hexameterdikten Hercules.

 

1664 – Habsburgska riket och Osmanska riket sluter freden i Vasvár och fredsfördraget håller i nästan tjugo år.

 

1664 – Engelsmännen intar Nieuw-Amsterdam och ger staden namnet New York.

 

1667–1668 – Det första fransk-nederländska kriget utkämpas.

 

1668–1676 – Häxprocesserna når sin kulmen i Sverige. Under dessa år bränns mer än 300 kvinnor på bål som häxor (dömda för häxeri). Svenska kyrkan präglas av luthersk ortodoxi och allt starkare band till statsmakten.

 

1667–1699 – Det Stora turkiska kriget utkämpas då Europas makter krigar mot Osmanska riket. 1683 bildar det Tysk-Romerska riket, Venedig, Polen-Litauen och Ryssland alliansen Heliga ligan som kämpar mot turkarna.

 

1674 – Antonie van Leeuwenhoek konstruerar det första mikroskopet och observerar bakterier, encelliga organismer, spermier och kapillärer. Han får därför epitetet "mikrobiologins fader".

 

1676 – Svenskarna besegrar danskarna i slaget vid Lund, som blir Nordens blodigaste slag.

 

1677 – Olof Rudbecks Atlantica, där han försöker leda i bevis att Sverige är gudarnas boning och alla större folkslags ursprung, ges ut i sin första tryckning

 

1677 – Baruch Spinozas filosofiska verk Ethica och Tractatus politicus ges ut postumt.

 

1677 – Bygget av Wilanów palatset i Warszawa, ritat av Andreas Schlüter och Augustyn Locci, påbörjas.

 

1683 – Slaget vid Wien blir en vändpunkt i den 300-åriga maktkampen mellan det Habsburgska väldet och Osmanska riket.

 

1688–1697 – Pfalziska tronföljdskriget utkämpas mellan å ena sidan Frankrike och den augsburgska ligan bestående av Nederländerna, England, Tysk-romerska riket, Spanien, Sverige och Savojen å den andra.

 

1687 – Isaac Newton publicerar slutsaterna av sina fysiska experiment i den banbrytande boken Philosophiæ Naturalis Principia Mathematica ("Naturvetenskapens matematiska principer").

 

1693 – Den svenska författarinnan Sophia Elisabet Brenner publicerar Det Qwinliga Könetz rätmätige Förswar.

 

1697 – Slottet Tre kronor i Stockholm brinner upp en månad efter att Karl XI har avlidit och Karl XII har blivit svensk kung.

 

1697 – Christopher Polhem grundar Laboratorium mechanicum på Kungsholmen i Stockholm.

1700-talet

Upplysningen når sin kulmen. Stora nordiska kriget utkämpas mellan Sverige i allians med hertigdömet Holstein-Gottorp och Polen, Danmark-Norge och Ryssland. Den industriella revolutionen inleds i mitten av seklet i Storbritannien.

I Europa fortsätter 1600-talets barock in på 1700-talet men övergår snart i rockoko som blir den dominerande stilen under seklet. Mot seklets slut uppstår nyklassicismen som varar ett par decennier in på 1800-talet.

Konstnärer

Antoine Watteau (1684-1721) fransk målare och grafiker.

 

Gustaf Lundberg (1695-1786) svensk porträttmålare.

 

William Hogarth (1697-1764) engelsk grafiker och karikatyrtecknare.

 

Jean-Baptiste-Siméon Chardin (1699-1779) fransk målare

 

François Boucher (1703-1770) fransk målare

 

Carl Gustaf Pilo (1711-1793) svensk porträtt-och historiemålare.

 

Alexander Roslin (1718-1793) svensk porträttmålare.

 

Joshua Reynolds (1723-1792), engelsk målare

 

Thomas Gainsborough (1727-1788) engelsk målare

 

Jean-Honoré Fragonard (1732-1806) fransk målare

 

Pehr Hilleström (1732-1816), svensk konstnär.

 

Ulrika Pasch (1735-1796) svensk porträttmålare.

 

Johan Tobias Sergel (1740-1814) svensk skulptör och tecknare.

 

Francisco de Goya (1746-1828) spansk målare och grafiker.

 

Jacques-Louis David (1748-1825) fransk målare

 

Élisabeth-Louise Vigée-Le Brun (1755-1842) fransk målare.

Kompositörer

Alessandro Scarlatti (1660-1725)

 

Antonio Vivaldi (1680-1741)

 

Johann Sebastian Bach (1685-1750)

 

Georg Friedrich Händel (1685-1759)

 

Johan Helmich Roman (1694-1758)

 

Giovanni Battista Pergolesi (1710-1736)

 

Christoph Willibald Gluck (1714-1787)

 

Carl Michael Bellman (1740-1795)

 

Wolfgang Amadeus Mozart (1756-1791)

Arkitekter

Nicodemus Tessin d.y., (1654-1728), Stockholms slott 1754.

 

Balthasar Neumann (1687-1753), Palaset i Würtzburg 1744.

 

Georg Wenzeslaus von Knobelsdorff (1699-1753), lustslottet Sanssouci i Potsdam utanför Berlin 1745–1747.

 

Bartolomeo Rastrelli (1700-1771), Vinterpalatset i St Petersburg 1732, tsarernas sommarresidens Katarinapalatset i Tsarskoje Selo 1756.

 

Carl Hårleman (1700-1753), Svartsjö slott 1739, Holmentornet i Norrköping 1750, Palacehuset i Göteborg 1751.

 

Nicolai Eigtved (1701-1754), Amalienborg i Köpenhamn 1749-1754.

 

Carl Fredrik Adelcrantz (1716-1796), Drottningholms slottsteater 1766, Kina slott i Drottningholm 1769, Korsholms kyrka i Vasa i Finland 1776.

 

Bröderna Johann Baptist Zimmermann (1680-1758) och Dominikus Zimmermann (1685-1766), Vallfartskyrkan i Wies i Bayern 1746-1754.

1701-1714 – Spanska tronföljdskriget mellan Frankrike, Bayern, Mantua samt Savojen, och Österrike, England, Nederländerna, Preussen och Tysk-romerska riket.

 

1703 – Peter den store av Ryssland grundar St Petersburg.

 

1707 – Genom unionstraktaten Treaty of Union 1707 går kungarikerna England och Skottland samman i union och bildar Kungariket Storbritannien.

 

1709 – Svenskarna besegras av ryssarna i slaget vid Poltava

 

1712 – Den första praktiskt fungerande ångmaskinen, The atmospheric engine, uppfinns av Thomas Newcomen.

 

1718 – Sveriges stormaktstid tar slut i och med att Karl XII blir skjuten.

1719 – Det kungliga enväldet upphävs i Sverige och den så kallade frihetstiden inleds. Frihetstiden varar till Gustav III:s statsvälvning 1772.

 

1719 – Utkommer Daniel Defoes bok om Robinson Crusoe

 

1720 – Erik Dahlberghs planchverk över svenska slott, städer och historiska platser, Suecia antiqua et hodierna (Det forna och nuvarande Sverige), utkommer.

 

1723 – Jonas Alströmer startar Alingsås manufakturverk.

 

1726 – Jonathan Swift ger ut den samhällssatiriska romanen Gullivers resor.

 

1731 – Svenska Ostindiska Companiet grundas

 

1735 – Första utgåvan av Carl von Linnés bok Systema Naturae, som är grunden för den beskrivning och indelning av biologiska arter som används än idag, utkommer.

 

1740–1748 – Österrikiska tronföljdskriget utkämpas.

 

1740 – Fredrik den store (bror till svenska drottningen Lovisa Ulrika) blir kung av Preussen.

 

1742 – Anders Celsius presenterar uppsatsen Observationer om twänne beständiga Grader på en Thermometer där han beskriver den 100-gradiga termometerskalan, som än i våra dagar är den allmänt använda.

 

1748 – Charles-Louis Montesquieu lägger fram sina teorier om klimatläran och maktdelningsprincipen i De l'Esprit des lois (Om lagarnas anda). Han föreslår en tredelad makt: verkställande makt, lagstiftande makt, och dömande makt.

 

1749 – Swedenborg publicerar boken Arcana Caelestia (Himmelska hemligheter).

 

1755 – Lissabon skakas av en jordbävning som förstör stora delar av staden och kräver 40 000 människoliv. '

 

1759 – Voltaire ger ut sin satiriska roman Candide

 

1756–1763 – Europeiska sjuårskriget utkämpas mellan å ena sidan Tysk-romerska riket, Frankrike, Ryssland och Sverige och å den andra Preussen och Storbritannien.

 

1761 – Hedvig Charlotta Nordenflycht publicerar Fruentimrets försvar.

 

1762 – Rousseau för fram sina idéer om uppfostran i boken Émile, eller Om uppfostran och om ett jämlikt samhälle i Om samhällsfördraget.

 

1764 – Spinnmaskinen Spinning Jenny uppfinns av engelsmannen James Hargreaves.

 

1765 – James Watt uppfinner den dubbelverkande ångmaskinen som ökar effektiviteten avsevärt.

 

1768-1784 – Rysk-turkiska kriget utkämpas.

 

1751–1777 – Den stora franska encyklopedin med Diderot som redaktör ges ut. Bland hans medarbetare, de så kallade encyklopedisterna, finns Montesquieu, Voltaire och Rousseau.

 

1772 – Gustav III genomför en statsvälvning och inför en ny regeringsform som ger mer makt åt kungen

 

1774 – Goethe skriver romanen Den unge Werthers lidanden.

 

1775–1783 – USA gör sig självständigt från Storbritannien genom amerikanska revolutionskriget.

 

1776 – Den 4 juli förklarar sig 13 brittiska kolonier på den nordamerikanska kontinenten självständiga som unionen USA.

 

1781 – Immanuel Kants filosofiska arbete Kritik av det rena förnuftet utkommer.

 

1783 – Ryssland, under tsarinnan Katarina II, annekterar khanatet Krim vid Svarta havet.

 

1783 – Jordreformen enskiftet införs i Skåne med början i byarna under Svaneholms slott i Skurups socken.

1784 – Edmund Cartwright konstruerar en ångmaskinsdriven vävstol, the Power loom.

 

1786 – Skotten Andrew Meikle uppfinner tröskmaskinen, tröskverket, som separerar säden från agnen. Tidigare tröskade man för hand med en slaga.

 

1787 – Den amerikanska konstitutionen, med Bill of Rights, antas av ett konstitutionskonvent i Philadelphia.

 

1787 – Frigivna slavar från London grundar Freetown i dagens Sierra Leone i västra Afrika.

 

1789–1799 – Fransmännen gör uppror mot den franska kungamakten och adelsväldet i franska revolutionen.

 

1790-1795 – Kriget mot ohioindianerna mellan indianer och amerikanska kolonisatörer i de nuvarande staterna Ohio, Michigan, Indiana och Illinois.

 

1790 – Carl Michael Bellmans diktcykel Fredmans epistlar utkommer.

 

1792 – Mary Wollstonecraft ger ut det filosofiska verket Till försvar för kvinnans rättigheter.

 

1792 – Gustav III mördas på en maskeradbal på Operan.

 

1792 – New York Stock & Exchange Board, föregångare till New York Stock Exchange, grundas.

 

1793 – Franske kungen Ludvig XVI avrättas med giljotinen.

 

             Slottet i Versailles 2010

1796 – Edward Jenner genomför sina första smittkoppsvaccineringar och myntar termen vaccinering. Han får epitetet "vaccinets fader" men metoden hade använts av andra tidigare under seklet.

 

1797 – Marquis de Sade publicerar anonymt romanen L’Histoire de Juliette, ou les Prospérités du vice (Historien om Juliette, eller Lasternas fördelar) om den bisexuella sadomasochistiska libertinen Juliette.

 

1799 – Napoleon Bonaparte genomför en statskupp i Frankrike och väljs till förste konsul.

 

 Här födde Marie Antoanette sina barn i en offentlig säng så att menigheten kunde se att det blev ordentligt gjort. Bild från 2010

FÖDDA UNDER 1400

1452 - Leonardo da Vinci, allkonstnär

 

1473 - Copernicus, tysk astrolog

 

1475 - Michelangelo, italiensk konstnär

 

1483 - Martin Luther, tysk reformator

 

1491 - Ignatius av Loyola, grundare av Jesuitorden

 

1496 - Gustav Vasa, svensk kung 1523-1560

AVLIDNA UNDER 1400 :

1415 - Jan Hus, böhmisk reformator, bränd på bål efter att ha ställts till doms inför konciliet i Konstanz.

1431 - Jeanne d'Arc, fransk kvinnlig härförare (helgonförklarad 1920), bränd på bål av engelsmännen i staden Rouen.

1481 - Mehmed II, osmansk sultan som intog Konstantinopel.

Christofer Columbus (Genuesare i spansk tjänst) når västindien 1492.Här ifrån La Gomeras ö ( En Canarieö) seglade han  mot Amerika efter välsignesen i öns kyrka

En del som föddes under 1500 var:

1533 - Elisabet I av England

 

1533 - Ivan IV "Ivan den förskräcklige"

 

1533 - Vilhelm I av Oranien

 

1546 - Tycho Brahe

 

1564 - William Shakespeare

 

1583 - Axel Oxenstierna

Vissa personer avled såsom:

1506 - Christofer Columbus

 

1519 - Leonardo da Vinci

 

1546 - Martin Luther

 

1560 - Gustav Vasa

 

1584 - Ivan IV "Ivan den förskräcklige"

 

1584 - Vilhelm I av Oranien

Födda under 1600 :

1626 – Kristina, svensk drottning 1632–1654.

Avlidna under 1600:

1603 – Elisabeth I, regerande drottning av England 1558-1603.

 

1650 – René Descartes, fransk filosof, död i Stockholm.

 

1654 – Axel Oxenstierna, svensk rikskansler 1612–1654.

Födda under 1700

1703 – Muhammad ibn Abd al-Wahhab, grundare av den islamska rörelsen wahhabismen.

 

1732 – George Washington, USA:s förste president

 

1743 – Jean Paul Marat, fransk revolutionär

 

1746 – Gustav III

 

1754 – Ludvig XVI av Frankrike

 

1755 – Marie Antoinette, drottning av Frankrike

 

1758 – Maximilien de Robespierre, fransk revolutionär

 

1762 – Johan Anckarström, Gustav III:s mördare

 

1763 – Jean Baptiste Bernadotte, sedermera Karl XIV Johan av Sverige

 

1769 – Napoleon, fransk kejsare

 

1775 – Jane Austen, författare

 

1788 – Lord Byron, författare

 

1793 – Carl Jonas Love Almqvist, författare

 

1799 – Aleksandr Pusjkin, författare

Avlidna under 1700

1725 – Peter den store av Ryssland

 

1727 – Isaac Newton, vetenskapsman

 

1742 – Arvid Horn, svensk statsman och kanslipresident.

 

1751 – Christopher Polhem, uppfinnare

 

1792 – Muhammad ibn Abd al-Wahhab

 

1792 – Gustav III, (mördad)

 

1792 – Ankarström (avrättas genom stegling och halshuggning)

 

1793 – Ludvig XVI av Frankrike, (giljotinerad)

 

1793 – Marie Antoinette, (giljotinerad)

 

1793 – Jean Paul Marat, (mördad)

 

1794 – Maximilien de Robespierre, (giljotinerad)

 

1799 – George Washington